Jag har länge funderat över en sak som vi tränat med Leia sen hon var liten... Frågan är om det blev så lyckat i slutänden, även om vi lyckades för stunden?!

När hon var bebis var hon, om möjligt, ännu räddare för allting än hon är nu. Jag menar inte att hon går omkring och är döskraj hela tiden, hon bara är lite schåpig när det gäller vägarbets-koner, plastpåsar som ligger på fel ställen, träd som fallit ner osv. Hon har då morrat och inte velat gå förbi, backat, fått ragg och kollat bedjande på oss som om hon frågade om vi kunde ta en annan väg... Det vi gjort då är att vi satt oss på knä vid det läskiga och pratat lugnt med både grejen och Leia, till slut har hon vågat sig fram och vi har berömt henne. Allt väl så här långt, förrutom allas konstiga blickar när man sitter vid en vägarbets-kon och klappar på den och pratar som med ett barn :s Leia har fattat poängen och till slut självmant gått fram till det som är läskigt, före oss, och fått beröm.

Idag är hon 4,5 år gammal och fortfarande springer hon fram till div. "onaturliga" hinder på vägen och tittar på oss och vill ha beröm. Det gör ju inget om man går med henne lös i skogen, men går man med henne i koppel och det är sommar med många människor ute som inte kan hålla reda på sitt skräp... ja, då har man en ganska långsam och ryckig promenad.

Sen kan man ju säga att hon inte beter sig särskilt vuxet i andra hänseenden heller, jag har många gånger fått frågan om hon är valp... Hon är nog den busigaste och larvigaste rottweiler som har gått i ett par, förlåt två par, tassar. Får hon tag på en pinne eller leksak så springer hon och flänger med alla tassarna (hon ser nästan lea-lös ut) och till slut kastar hon sig omkull på marken och rullar med sin fina leksak. Börjar man då jaga henne så springer hon det fortaste hon kan, morrandes, och drar in svansen när man kommer i närheten... Ja, jösses hon ser kul ut!

Simba är sliten, han sover mest hela dan idag verkar det som. Men skam den som ger sig, han ska säkerligen vara vaken i natt och terrorisera mig. Har jag berättat att hittills i sitt unga liv har han fått en natt på balkongen när han var som jobbigast? Han sprang upp och ner i sängen och hämtade alla leksaker han kunde hitta, som jag elakt stoppade ner i nattduks-bordets låda, jamandes och spinnandes om vart annat. 03.30 tyckte jag inte var någon lämplig lek-tid så till slut fick han sitta på balkongen... Elak jag är, va? Men där har han sin ställning så han kan sitta och titta på fåglarna som också är vakna och förstör vår nattsömn, samt sin låda så han kan pinka och skrapa...

Jo, en annan sak som Simba sysslar med är att jaga och döda sländor... Vi får in jättevackra blåa sländor från balkong-fönstret, men dem tar Simba raskt död på. Jag hittar delar av två igår och jag tycker han är lite dum som ska ge sig på just sländor, käka gärna flugor, ge f-n i sländorna brukar jag säga, men jag tror inte han förstår just orden "ge f-n i"

Ha en trevlig helg allihopa, vi kanske hörs nåt under helgen om våra bravader, jag är sugen på att cykla med cykelvagn och Leia, men jag vet inte om resten av familjen är av samma intresse - framför allt inte Leia :-(

Kram, Therese