Här hemma står ju våra djur i centrum, kanske lite oftar än man ibland kan önska, men vi älskar dem och vi lever ju i en familj (flock, anser nog både Leia och Simba) tillsammans - alltså gör vi allt tillsammans!

Som ni vet sover ju Leia i vår säng, Simba sover där ibland men oftast i sin kattkorg. På morgonen har Simba ett uppdämt behov av gos, han skulle nog helst önska att vi ställde gos-alarm på natten så han inte behövde samla på sig så mycket... I vart fall så springer han efter Mats hela morgonen (han går oftast upp först av oss alla), Simba kastar sig på rygg framför fötterna, sitter med på en pall brevid toan och pratar/spinner, mjauar och snackar, hoppar upp på alla möbler som Mats är i närheten av för att få gosa. Till slut är det frukost vid köksbordet och då slänger sig Simba raklång över hela bordet, man får passa ner tallrikar och muggar mellan hans ben och svans - här ska gosas!!! Vi blir alla inbjudna till att gosa med Simba, han åmar sig och rullar och håller på, inte en thé-kopp står säkert. Inte heller i morse, Mats och jag sitter vid bordet, Alexandra ställer ner sitt thé, Simba vänder sig på rygg för att hon också ska få chans att gosa med honom (han tycker nog själv att han är den mest underbara som finns och att alla verkligen VILL gosa med honom HELA TIDEN). I vändningen på rygg tar inte Simba med i beräkningen att bordet tar slut... Ja, även för en Ragdoll, de blir rätt stora när de sträcker ut sig. Så han rullar över kanten, men hoppas hela tiden på att Alexandra ska ta emot honom - vilket hon i morgontröttheten inte gör... Så han faller, klamrar sig fast i duken och spiller ut en hel del av hennes thé över mackan. Jippie, har ni försökt äta macka som beter sig som en svamp?? Inte gott. Simba blir ju naturligtvis stött och störtar in på hennes rum och röjer runt lite...

Sen är det Leia´s tur att vara vid bordet, husse lämnar bordet och Leia hoppar upp på hans stol och stirrar på oss.... Dregglandes, så nu är duken blöt av både dreggel och Simba-thé.

Men de är underbara så morgonen skulle vi aldrig önska att den var annorlunda (förutom Alexandra som fick göra ny mackan...)

Ha det gott, vi ser fram emot en helg med Madeleine!!

Kram, Therese