Jösses vad tiden rinner iväg! Här ska skrivas vad vi hittat på sista tiden;

Först om Leia och div promenad-problem. Jag var ute och gick med Leia i förra veckan, det var jättefint väder solen sken :-) Det har ju varit så infernaliskt (stavas det så?) halt, så promenaderna har verkligen varit med risk för liv och lem, men den här dagen sken ju solen och jag blev lite modig (dumdristig kallar jag det i efterhand) så jag satte bara på mig gympaskorna... Dumt val, för när jag ska nerför en liten liten backe så kliver jag på en grästuva, inte isfläcken som jag ju förstod att jag skulle halka på... Utan grästuvan som så klart skulle ge mig fäste nerför denna lilla lilla backe. Men icke, solen hade skinit på den och gjort den till lera under gräset (de får faktiskt sätta upp skyltar om de tänker ändra form när man kliver på dem!) Så jag faller, handlöst ner på rumpan/höften, slår i både knän, armbågar och höft samt stukade mitt ego rejält... Till saken hör att det var ganska mycket folk ute och gick med sina hundar, så minst 3 pers såg mig från gångvägen. Sedan är det ett höghus precis brevid och av erfarenhet vet jag att det bor massa pensionärer där som inte gör annat än att glo i fönstren. Men jag hoppas bara att de fick sig ett gott skratt, själv har jag blåmärken på armen och höften, fick tvätta alla kläder (det blev så klart mer lera när jag tungt föll och åkte kana nerför den lilla lilla backen).

Nästa promenad som ställde till det rejält för mig var i måndags. Vi gick i skogen med Leia och hennes kompis Telma (jag ska visa bilder på denna underbara flatte-tik som är här ibland). Telma är den mest glada hund jag träffat, hon är ju flatte och där vilar inga ledsamheter. Hon är också väldigt "rörlig" så på en promenad på 5 km så har hon alla gånger sprungit 25 km, hon springer i stora stora cirklar runt oss hela tiden och är allmänt lycklig. Jag tror knappt jag sett den hunden gå någon gång, hon springer överallt. Men tillbaka till skogspromenaden; Massa snö hade fallit och vi njöt av det och gick på alla möjliga stigar i Ursvik. Leia sprang runt och fånade sig med sina pinnar/träd (hon har en förkärlek till träd som fallit, då springer hon från ena änden till den andra och morrar, biter lite i toppen sliter i den och springer sen som ett jehu till roten, biter/morrar och sliter.) Telma springer runt runt och bara njuter. Telma kommer direkt man visslar och vänder då på en femöring, det ser så kul ut :-) Men hon har också tendens att springa förbi en nära när hon springer förbi, så också i måndags. Det är bara det att det är halt under och hon far in i mig. Jag spänner mig så klart så jag inte ska falla och Telmas bakben träffar mig på vaden. Jösses, säger jag bara, vad ont det gjorde. Jag trodde helt klart att jag skulle få åka till sjukan. Jag svär, gråter och har ont en stund, sedan inser jag att det går att stödja och gå på benet. Då känner jag det som att det rinner varmt blod längs benet, men det är ju inte möjligt - Telma är ju mjuk (ja, relativt i alla fall) så det borde inte gått hål på huden... Det är blåmärket som sprider ut sig. Gissa om jag är blå idag? Och mer lär det ju bli. Muskeln är alldeles öm, känns som träningsvärk. Men det är inget som dödar och då härdar det väl bara?! :-)

Simba har haft otrolig otur de senaste dagarna, han har vid två tillfällen varit på väg till parning, men bägge blev inställda. Gissa om han är ledsen. Kira blev lite snuvig så vi vågade inte sätta ihop dem om hon smittade. Kira är ju annars Simbas första stora kärlek så han har suttit på balkongen och deppat. Men hon löper väl snart igen hoppas vi... Sedan var det en annan hona vi skulle prova med, men där blev familjen magsjuk så då åkte vi inte dit. Jag kan säga att Simba har mycket hormoner i kroppen och gapar en hel del, med följden att vi sover med stängd dörr och har ca 12 grader i sovrummet på natten. Jag vet att det är 12 grader för vi har temp-mätare som visar tempen inne i taket, alltså den visar vilken temp det är inomhus och den projicerar det i taket. Så Leia och jag har sovit tätt tätt och försökt värma varandra.

Annars har jag besiktigat bilen, den 21-åriga skrutten, eller ska hon få heta skruttan? Ja, i vilket fall som helst så var jag på besiktning i måndags. Jag hade fått tips om K-sprit i tanken för att få ner CO-utsläppet från avgaserna (reningen lär ju inte vara den mest miljövänliga på en så gammal bil...). Jag åkte ner till macken här brevid och går in, träffar på en som jobbar där och frågar efter K-sprit. Han frågar hur mycket jag behöver, och det har jag ju ingen aning om... Så jag ser lite fundersam ut och säger lite svävande "jag vet inte riktigt". Ska du besiktiga bilen, säger han då... Ja, precis, säger jag och skäms lite för att jag tar till såna fula trix. Ta en hel liter föreslår han och jag handlar det och fyller i bilen. Har knappt någon bensin i så CO-nivån vid mätningen på Bilprovningen är närmast noll... Han tittar så klart lite på mig och bilen, men säger inget. Men avgas-mätningen var det sista som hände så vi tar det i ordning; Först kollar han lamporna, det har jag också gjort så jag vet att de funkar. Det verkar också som att framljusen är rätt riktade för han säger inget om det :-) De sitter även fast, vilket han provade genom att dra i dem... Akta gamla bettan, ville jag säga men sa inget. Lamporna satt fast *pust* Men han tittar lite under huven och säger att jag inte har någon kylarvätska, illa. Så det var bara att åka tillbaka till macken och fylla på även det sen. Jaha, säger jag som en dum blondin som aldrig varit under motorhuven... Men som tur är så är ju inte det nåt man får nerslag på, bara en väldigt varm bil. Sen skulle han kika under och på hjulen. Någon arm i bak till bakhjulet är visst lite väl rostig och behöver bytas till nästa år, inget nerslag i år :-) Sedan till det jag fick nerslag på; hjullager höger fram. Där är Alexandra i högsta grad inblandad, inte ensamt skyldig, det tror jag inte (eller vet, för jag har själv gjort samma sak tidigare...). Andra gången vi övningskör kör hon upp för en super-hög trottoarkant med höger fram, det guppar till rejält och jag tror inte hjulet blev överlyckligt. Jag frågade besiktningsmannen om det kunde vara orsaken, men han sa bara att det kunde nog hjälpa till en del. Samtidigt sa han att det var väl bra att hon gjorde en sån där smäll direkt så är hon inte så kaxig i trafiken sen :-) Bromsarna var helt ok och avgasreningen perfekt... Däremot läcker avgasröret en hel del... Jag berättade om håret jag har haft ur avgasröret, men det hade nog inte med varandra att göra.

Så nu ska bara hjullagret fixas och bilen ombesiktigas inom en månad, så får vi köra ett år till :-)

Det blev massa skrivet, hoppas ni orkat läsa alltihopa :-) Lägger in lite bilder på div hundar och en annan spännande sak lite senare under dagen.

Ha det gott!

Kram, Therese

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kanske inbillar mig, men det känns som att Amber fattar vad jag vill. I alla fall ibland...   Hon har en benägenhet att gå och sno gamla blomblad och löv som kommit in, jag har konsekvent tagit de ifrån henne. Inte under några stora bråk elle...

Idag var vi med Leia & simmade. Vi har knappt gjort det i sommar, tyvärr! Som vanligt ÄLSKAR Leia att simma. Lilla Amber fick också prova på, men hon hade lite svårt att hålla upp huvudet... som syns! ...

Igår var det valp-kurs igen. Vi har ju haft 2 tillfällen sedan jag skrev sist om kursen. Förrförra gången hade vi lite spår och sök-ruta. Spåret var lite jobbigt för Amber, hon fattade inte alls varför hon skulle gå ut i skogen när matte stod på väge...

Nej, de fyller inte år... De har fått lite mer erfarenheter bara :-) Börjar med Simba. Han trivs inte toppen-bra med intensiv valp i huset. Han får inte vara ifred plus att han inte lämnar Amber ifred när hon ska sova. Så efter mycket vånda bestäm...