.... enligt vissa 4-beningar. Så här har vi det på morgonen här hemma;

Mats går upp först, duschar tillsammans med Simba, de gosar och snackar. Här är allt bara trevligt, det otrevliga kommer senare. Sedan vaknar Leia och går ut och kissar, Therese & Alexandra sätter sig vid dukat bord och äter. Simba ligger utslagen på bordet och sover, stryker sig mot mjölkpaketet (man får passa lite här så det inte trillar och orsakar översvämning), Leia sitter på en stol och väntar på gröt. Hon är så trött så huvudet hänger och hon har knappt ögonen öppna. Vi får prata med henne lite då och då för att hon inte ska somna och trilla av stolen. Sedan får hon slumpen på mackan från både mig och Alexandra. Hon går och lägger sig i soffan och sover. Hon är dock lite sur och upprörd över att hennes frukost inte har serverats ännu, men nöjer sig att tjura lite och ge "blicken". När vi plockat undan och jag har fixat frukost till Leia så är det Simbas tur, det är här djurplågeriet uppkommer - han tycker det tar på tok för lång tid, vilket han högljutt påpekar. Han kan göra längd-rekord i mjauande. I morse kom Alexandra ut och undrade om jag plågade katten... Men det gör jag inte, det tar bara lite tid att lägga upp fisken och strö över hans tarm-bakterie-pulver som han äter för att hålla honorna friska (de han parar alltså!). Sedan äter han med glupande aptit.

Tjuvlyssnat;

<

Passexpeditionen, Bergsgatan

(Indie-tjej ~25 står vid luckan och ska hämta ett borttappat pass.)

Indie-tjej: Får man fråga var passet hittades?

Expedit ~55: ... (tittar i sina papper)... Sturecompaniet!

Indie-tjej (väser): Men där har jag aldrig varit!

Expedit: Nähä? Men det var där passet hittades.

(Lång paus.)

Indie-tjej: Spännande... (Tar passet och går.)

Må gott och trevlig helg!

Kram, Therese

Djursjukhus i Stockholm

<

Paris Hilton-kopia: Hej, jag söker akut för min hund.

Receptionist: Okej, vad är det som har hänt då?

PH kopia: Jo, jag hade honom i min väska och så trillade han ut.

(Receptionisten börjar knappa in i datorn.)

PH kopia (lite tystare): Och eftersom han hade sin tröja och sina byxor på sig så kunde han inte fälla ut benen och ta emot sig ordentligt.

Simba är numer väldigt billig, tror ni man kan sätta ut honom på Blocket?

"Illvrålande katt söker nattsällskap. Det krävs att du vid villken tidpunkt som helst på natten är beredd på att klappa denna sällskapssjuka katt. Hur vet man då att han är sällskapssjuk? Jo, han står ½ cm från ansiktet, på ditt bröst, och skriker rakt ut!"

Nej, någon försäljning blir det inte, men han är portad från sovrummet igen :-( Leia hjälper honom dock att komma in, i natt gick hon inte ens ut och drack, hon bara öppnade åt honom och gick och la sig igen... De samarbetar de där två! Nu har jag kört i honom p-piller igen och hoppas han lugnar ner sig lite. Han gapar på rätt bra på dagarna också så det är väl vårkänslor i den lilla herren. Han skulle nog må bäst av att få para en gång i månaden så han blev av med lite hormoner, men honorna håller ju benen i kors och vägrar löpa *grrr*

När vi skulle ge honom pillret igår kväll så satt han så som Ragdollar sitter; på rumpan med magen i vädret. Mats höll honom och jag stoppade in pillret långt bak i munnen, sen klappade vi på halsen så han skulle svälja. Efter ett bra tag så säger Mats "nu har han nog svalt". Vi släpper greppet lite grann, men han håller ihop käkarna på ett misstänksamt sätt, jag vet av erfarenhet att det här betyder att tabletten är kvar och han bara väntar på att vi ska släppa honom så han kan göra sig av med den. Många tabletter har hamnat i pälsar och andra ställen pga att jag släppt honom för tidigt... När han svalt slickar han sig alltid om nosen! Så det var bara att hålla honom ett tag till och vänta tills nos-slicken kom.

Men hormonerna hade inte lagt sig på en gång, så även i natt skrek han i ansiktet. Varför gör de så? Förmodligen för att det ger bäst effekt, man reagerar absolut när han vrålar rakt ut... Jag brukar dra ner honom och klappa honom så han ska somna, vilket skämt, han vill umgås och prata. Mats bär ut honom ur sovrummet och stänger dörren ordentligt. Vi har olika teknik på det här, observera att min teknik kräver minst sysselsättning från min sida ;-)

Häromdagen när jag var och handlade köpte jag en massa tuggummin, ca 4 påsar. Dessa lägger jag på micron som står i ett skåp. Där brukar vi allihopa ta tuggummin från när vi behöver. Dagen efter handlingen så var det bara 2 påsar kvar, jag misstänkte både Mats och Alexandra för att ha tagit varsinn påse, men Alexandra hade inte gjort det. Mats blev misstänkt för att ha snott två påsar... Så jag konfronterade honom när han kom hem, men han vidhöll att han bara tagit en påse. (Visst har vi stora problem? Nej, skämt å sidor, jag misstänker att det spökar hemma hos oss...) Min smarta dotter kom på att påsarna säkert ramlat ner bakom micron. Nu är den lite svår att flytta på pga alla kattskålar som står ovanpå samt alla hund-vattenflaskor som står brevid. Hur göra nu? Jo, smart-dottern tar fram kameran och fotar bakom micron :-)

Inga påsar där, så mysteriet fortsätter!

För övrigt flyter livet på som vanligt, det var utvecklingssamtal för Alexandra häromdagen och som vanligt går det strålande bra för henne! Hon har verkligen läshuvud och är duktig i skolan, att hon också är trevlig, social och ser bra ut gör att hon kommer bli något verkligt stort när hon blir stor, tror ni inte?

Jag är så glad över kommentarer och röstningar, det känns som att det är några fler som läser bloggen än vad jag trodde :-)

Ha det gott!

Kram, Therese

Pendeltåg mellan Spånga och Barkarby 

(En pojke ~1 kravlar runt och ömsom gnäller och ömsom leker ganska högljutt.)

Man ~50 #1 (till som obekante medpassagerare): Man borde skjuta alla skrikande barn.

Man ~50 #2: Somliga griniga medresenärer också kanske.

Herre ~70: Det var då en väldans fin skinnrock du hade!

Hårdrockssnubbe: Ah, tack!

Herre: Var har du hittat den då?

Hårdrockssnubbe: Köpt den på Internet.

Herre: Jaha Internet, finns det i Falun?

<

<

(En man ställer sig upp i bussen och säger högt till chauffören:)

Man ~50: Men här ska jag av!

Chauffören: Hur ska jag kunna veta det? Du får ju trycka på stoppknappen!

Man: Men det var ju här jag gick på i morse.

<

<

(Kvinna ~50 hittar inte jästen och går fram till en anställd för att be om hjälp.)

Kvinna: Jäst?!

Kille ~20:Krokodil!

Kvinna: Va?! Jag vill veta var jästen står.

Kille: "Jäst!" är ingen fråga, jag trodde du ville leka. I vilket fall som helst står den i gång två.

Må gott, ett skratt förlänger kanske livet ;-)

I fredags bestämde vi att Simba skulle få prova att sova hos oss igen, det gick jättebra, han låg klistad vid mina fötter hela natten, helt tyst :-) Han brukar ju inte sova i sängen annars, men nu hade han väl uppdämt behov av närhet. Lördag-natten gick också bra, han sov stilla och tyst.

En fördel med att han sovit utanför sovrummet är att han har ätit en massa på natten, i brist på annat antar jag... Så häromdagen vägde han faktiskt över 5 kg, och det bådar gott inför nästa hona han ska para, hon väger nämligen 5 kg så det blir nog lite tuffare för Simba än det var med lilla Kira, 3 kg.

Vi vet förresten fortfarande inte om Kira är dräktig eller inte, men det är nog troligt för hon har gått upp i vikt och har ett annat sätt hemma. Jag håller alla tummar och tassar som går på att hon är dräktig :-)

Simba har också vunnit lite priser i olika klubbar för att han har placerat sig så bra på utställningarna förra året, mer om detta efter pris-utdelningarna :-)

Leia har haft en underbar helg med sin kära vän Zamba, de två har lekt bägge dagarna i Ursvik. VI har gått långa promenader, med tillhörande fika, och de har fått busa och vara fria och glada. Vi 2-beningar har också haft trevligt tillsammans :-)

Skrutt-i-bang-bang är numera nytvättad, både invändigt och utvändigt. Invändigt brukar ju bli lite mer blött än man önskar pga en läckande dörr, men bilen blev väldigt fin. Jag tom vaxade den med ett snabb-vax, lyxigt på den gamla bilen. Men den börjar få en hel del rostfläckar som jag måste åtgärda, ett tag funderade jag på att helt sonika ta en spray-färg (gärna annan än vit som bilen är) och måla prickar på rostfläckarna, blir nog en fin nyckelpiga eller vad tror ni? Man kanske skulle skriva Alexandra över hela sidan också eftersom det egentligen är hennes övningskörnings-bil (vi vet ju inte ännu om den håller tills hon har körkort, men gör den det så blir den hennes om hon vill ha den).

Annars bjöd helgen på städning, tvättning och annat hushållsarbete som måste göras. Vi hann med några filmer också, en del bra, en del dåliga... Tittade klart på Prison Break säsong 3, spännande!!

Ha det gott i solen, idag måste man passa på att vara ute och gå med snoken i vädret så man blir lite gladare och piggare :-)

Kram, Therese