Vackra Svartis på Bjurö i somras

Igår gick Svartis till djur-himlen, han blev 19 år gammal. Vi sörjer denna vän oerhört och hoppas att han nu sitter där uppe och äter kött, kycling och räkor.

Igår var verkligen en tung dag, Svartis skulle få somna in. Han har länge gått ner i vikt, blivit magrare och magrare, äter som en häst, dricker som en elefant, men inget tycktes fastna på honom... Vi började misstänka att han hade njur-problem. En sista sommar på Bjurö - där han älskade att vara, där han började sina dagar i sin familj för 19 år sedan. Han kommer från Norge, Oves dotters katt fick kattungar och han kom som liten parvel med flyget, hämtades, kördes i bil och sedan båt ut till Bjurö samma dag. Lite chockerande, men ett ställe han kom att älska! Var gång vi kom till landet gick han själv från bryggan upp till huset, snusade runt överallt och mjauade. Han trivdes!

Så gjorde han även denna sommar, även om han inte var lika pigg som han brukar.

Jag tog på mig att åka till veterinären med honom, för bland det värsta som finns för en djurägare så är det att avliva sitt djur. Jag avlivade ju Leias syster Aqi när hon var 6 månader gammal och tyvärr är det den enda minnesbild jag har av henne; när hon ligger i rummet hos veterinären - död...

Ove kom och hämtade mig, vi åkte tillsammans till veterinären och jag gick själv in med Svartis. Veterinären såg direkt att det här var en njur-katt, hans päls och hans vikt vittnade om det - så det här var helt rätt beslut att ta. Han fick lugnande och somnade in så stilla i mitt knä. Vi bäddade in honom i en filt och ska ta med honom till Bjurö idag och begrava honom. Jag trodde nog inte att jag skulle gråta så mycket över Svartis, men det har jag gjort och gör fortfarande. Han har ju varit här ibland och vi har "vaktat" honom. Han har också varit på "spa" en gång hos oss, vilket Ove trodde att Svartis hade tyckt varit mysigt, men det var inte riktigt rätt... Vi hade varit på landet länge och skulle ta med Svartis hem. Han går ju ute där jämnt så jag tänkte att han kanske var smutsig och full med fästingar, som jag kanske inte var så jätteglad i att få i sängen, så han skulle få badas Jag tog katt in i badrummet, Alexandra och jag skulle hjälpas åt. Men Svartis var inte samarbetsvillig, han kravlade uppför vårt duschdraperi som sedan läckte som ett soll. Men tvättad blev han, hans egentliga stora enda tvätt i hela hans liv utsatte jag honom för... Stackars katt! Inte hade jag varit klok och klippt klorna innan heller, så vi hade märken länge efter. Men han luktade gott, så gott.

Nu är han i himlen och leker med andra kompisar, förmodligen med sin gamla kompis Brunis som han växte upp tillsammans med och som gick bort alldeles för tidigt. Han äter gott och mår bra!

 

madde

26 september 2009 18:02

r.i.p
jag kommer sakna honom ,men han var ju gammal och han hade nått sitt slut.men.but he is a part of my heart

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kanske inbillar mig, men det känns som att Amber fattar vad jag vill. I alla fall ibland...   Hon har en benägenhet att gå och sno gamla blomblad och löv som kommit in, jag har konsekvent tagit de ifrån henne. Inte under några stora bråk elle...

Idag var vi med Leia & simmade. Vi har knappt gjort det i sommar, tyvärr! Som vanligt ÄLSKAR Leia att simma. Lilla Amber fick också prova på, men hon hade lite svårt att hålla upp huvudet... som syns! ...

Igår var det valp-kurs igen. Vi har ju haft 2 tillfällen sedan jag skrev sist om kursen. Förrförra gången hade vi lite spår och sök-ruta. Spåret var lite jobbigt för Amber, hon fattade inte alls varför hon skulle gå ut i skogen när matte stod på väge...

Nej, de fyller inte år... De har fått lite mer erfarenheter bara :-) Börjar med Simba. Han trivs inte toppen-bra med intensiv valp i huset. Han får inte vara ifred plus att han inte lämnar Amber ifred när hon ska sova. Så efter mycket vånda bestäm...