Nu har jag nog hittat bilen som är min nya Pärla! Jag är lite vis av erfarenhet och vågar inte ännu ropa "hej". Men jag körde den hem från Täby igår och den verkade kanon. Den har dessutom en massa utrustning som jag gärna ville ha; motorvärmare och kupévärmare (kanon nu när det är 20 minusgrader om dagarna...), cd-spelare (mycket viktigt, eller egentligen inte, men trevligt   ),  ingen rost (gubben som hade den hade rostskyddsbehandlat den flera gånger under dens livstid, även i balkar och sådant viktigt), rumpvärme (även det bra i kylan), servo (muskelservo är jobbigt...) men kanske det allra viktigaste; den har hatthylla!! Det här var ett önskemål från Simba, han sitter nämligen på hatthyllan när vi är ute och åker. (Typ upp till skogen när han ska få gå promenad med oss, så det är inte så långt och trafikfarligt som det låter!)

Den är dessutom bensinsnål och det är ju kanon i dessa höga bensinpris-tider. Tyvärr är den vit, men jag hade ju en vit bil innan och det funkade, men det är inte en sån fin färg på en bil tycker jag...

Vi kom ut till det här paret på landet i Täby för att titta på bilen, de bodde så underbart fint i skogen - så skulle jag också vilja bo! Gubben var helhärlig, skojade och verkade helt igenom ärlig. Han hade jobbat på vägverket och visste en hel del om bilar så han hade verkligen tagit hand om den här bilen!

Vi provkörde en liten sväng, jag kollade att handbromsen funkade samt spolarvätskan. Vad mer kan man kolla? Jag är inte så bra på det här, men det verkade bra alltihopa.

Sen skulle vi gå in och skriva papper, vi fick träffa hans fru (som hade haft bilen och varit mycket nöjd!) och deras helt underbara toy-pudel. Hon var så bedårande söt, 1 år gammal och fantastiskt temperament. Hon vägde 2,6 kg, nästan en tredjedel av Simba... *hmmm* Vi skrev kvitton och papper och sedan körde vi hemåt.

Idag står bilen i garaget och ska tina upp lite, de hade inte kört den sen i början av december och bakluckan hade frusit fast.

Jo, den har larm och centrallås med fjärr också    Sen har den en helt underbar klang i tutan... Fransk, tror jag det är... Vi tutade flera gånger igår när vi var ute och åkte bara för att få skratta lite. En gubbe på flera hundra meters avstånd vände sig om så den verkar höras bra!

Många kramar till er alla!

/ Therese