Nu är det väldigt länge sen jag bloggade, och tänkte inte blogga något längre idag heller. Sorry alla som väntar på bilder och berättelser... Det har hänt hemska saker här!!

Igår blev Leia huggorms-biten. Jag gick med vår kära granne Yvonne (nu fick du komma med med namn även om jag inte vet om du vill det, men jag vill verkligen passa på att tacka dig!!!) och Viva igår morse vid brukshundklubben här ute. Vi blev varnade för en huggis så vi gick med koppel förbi där det var sagt att den skulle ligga. Även på vägen tillbaka, men när vi passerat med ca 100 m så tyckte vi de kunde gå lösa igen, men icke sa nicke... Där ligger det en stor, svart jävel och biter Leia i nosen! Det var ca 2 cm mellan huggtänderna så det var ingen liten orm.

Känner här att jag är lite okoncentrerad i min berättelse, men hoppas ni har överseende - jag är nog fortfarande i chock!

Leia kom i alla fall till mig direkt, jag såg var den huggit pga blodet som kom. Vi hade 10 min att gå till bilen, stoppade i Leia kortison Tack Yvonne för att du hade det med dig! sedan gick vi. Leia blev hängig och konstig, men att bära en 37 kg rottis var inte att tänka på för min del som inte orkar... Bilen kom inte in på den vägen pga bom och stenar, så vi gick i sakta mak. Åkte i il-fart till Bålsta och veterinären. Yvonne körde först (som en rally-förare, men hennes bil går bäst i höga hastigheter - annars hackar den...) för att visa vägen, jag hittar inte! Där fick hon dropp och smärtstillande, vi fick utskällning för att vi gett kortison... Det ska man tydligen inte ge längre, men jag tycker att det var bra för det lindrade den västa chocken så vi fick med oss hunden till vet.

De kontaktade Ulltuna (Uppsala vet. sjukhus) som sa att vi skulle åka dit direkt. Hon var så medtagen och påverkad så hon behövde komma under konstant uppsikt, ev serum också som de inte hade i Bålsta. Snälla, gulliga Yvonne struntar i sin sov-dag (hon jobbar natt och skulle egentligen hem och sova) och skjutsar mig och Leia i sin bil till Uppsala. Hon har dropp hela tiden, men det hade stannat... Väl framme fick vi komma in direkt och läggas med dropp. De kollade hjärta och andning hela tiden samt tog nya blodprover.

Som tur är så visar inte blodproverna någon större fara, dock vet man inte med njurar och lever förrän inom 2-3 veckor så än är vi inte helt säkra. Men det som gjordes är att Leia fick ligga kvar, med dropp och konstant uppsikt. Mats kom in strax efter oss, så vi satt en stund med henne, sen fick vi lämna henne till intensivvårds-avdelningen.

Ringde dit i går em, proverna visade fortfarande att det var bra, hon sov och vilade vilket är det bästa. Hon hade dock inte ätit, men när vi pratade i telefon så började hon äta, lilla skruttan. Åt upp allt, vilket ju kanske inte är så konstigt när hon slapp kulor och fick god mjuk-mat?!

Vi vet inte hur natten har varit, men de skulle ringa om det blev någon förändring till det sämre, vilket de inte gjort. Jag ska åka dit idag, åtminstone för att pussa lite på henne.

Jag vill återigen tacka vår goa granne Yvonne för att hon ställde upp så fantastiskt! Du vet att jag gör samma sak för dig när du behöver, vilket jag inte hoppas!!!! Det är helt otroligt att hitta en människa som är så givmild och fantastiskt som du, och dessutom bo granne. Med rottis också :-) Kan det bli bättre?

Många kramar från oroliga familjen Bergsmo

PS Återkommer när jag hinner och vet mer!

Igår skulle min lilla bil in till bilverkstaden. Jag har hittat en relativt billig här i Bålsta som jag har fått rekommenderad av grannen. Han hjälpte mig förra veckan när avgasröret helt plötsligt (berodde nog inte på att det rostat samt att jag kört lite rally här på småvägarna   ) gick av. Det lät när jag kom farandes... Så han svetsade ihop det. Men igår var det bromsarna bak som skulle bytas, både skivor och belägg eller vad det heter. Gick jättebra så nu åker man säkert igen när kurvorna helt plötsligt dyker upp...

Under tiden så gick vår snälla granne med Viva och jag en promenad. Hon hade jobbat natt, kom direkt till bilverkstan och vi for iväg till något som kallades Draget. Där gick vi en jättefin promenad och på mitten satt vi på ett berg högt högt upp över Mälaren och fikade. Jag hade tagit med kaffe och mackor. Solen sken och hundarna tiggde, som det ska vara alltså!

Idol-bild på Leia

Söta Viva som är så snäll så snäll

Tjejerna tillsammans

Här var de mer intresserade av Vivas matte, kanske hade hon lite macka kvar? Leia vet att hennes mag-väska är som en foder-säck så den spanar hon på!

Efter bilverkstaden åkte vi hem. Grannen kom över och hjälpte mig rensa tandsten på Leia. Vi har aldrig gjort det på de bakre tänderna och inte använder jag tandborste heller så jag var lite orolig att det skulle vara mycket. Men icke. Hon hade bara lite grann och det fick vi bort. Tack, Y!!! Jag tror att Plaque-Off samt märgben hjälper hennes tänder att hålla sig i trim.

Idag ska vi äntligen bli av med alla tomma, urpackade kartonger som står i garaget. Solen skiner och jag hoppas det blir en fin dag där vi kan vara ute mycket!

Kram, Therese

PS Tack än en gång Y för att du gjorde sällskap igår morse samt rensade Leias tänder!!! 

Helgen var väldigt blåsig och regnig. Vi var dock ute en del och fixade... men också inne och fixade när vädret inte var på humör, eller det var kanske det det var? för det åskade. jaja, nog om detta.

På lördagen sitter Mats och jag inne, Simba är på sin altan och spanar som vanligt. Helt plötsligt hör vi ett konstigt ljud från altanen - låter inte som Simba, men borde ha varit det. Sedan springer katten i full fart till andra sidan av huset och tittar mot vårt potatis-land. Där kommer räv-ungen spatserandes, rakt över vår tomt och ut på vägen. Det är lite läskigt att den är så nära, även om den är fin! Nu vågar jag inte ha Simba ute i band utan att jag är ute längre... han ska inte få bli räv-mat. Det som facinerade mig var att Simba räknade ut var räven skulle komma, alltså vilket väderstreck och så.

Nyss hörde jag ett fasligt liv på skatorna här ute, tänkte att det nog var grann-katten så jag tittade ut mot skogen. Simba satt och spanade med stor uppmärksamhet. Och vad kommer där om inte mamma-räv? Jag skulle försöka fota, men var inte tillräckligt snabb plus att Leia kom och undrade vad vi gjorde och det gillar nog inte räven...

Vi har i alla fall röjt i helgen, jag har brännt vår grus-, förlåt gräs-gång runt huset. Det tog tid i och med att det var ganska blött och mycket... Men roligt är det. Troligt är väl att man har någon liten pyroman i sig, men så länge jag eldar upp sånt som känns ok så tänkte jag inte söka för det ;-)

Mats fick igång en röj-såg så han röjde småbuskar och liknande. Sedan sa jag något om någon ful en som står och barrar, då åkte motor-sågen fram. Det blev ganska mycket som sågades ner - inte för att det gjorde något, men Mats såg lite vild ut ett tag så jag var rädd att vartenda träd skulle ryka. Han har än så länge bara hållit sig till mindre träd och enar, men en vacker dag ryker nog något större träd. Han brås nog på Ove som sågar mer än gärna med motor-sågen, dock håller han på i träskor och på en stege högt upp i träden, dit har inte Mats kommit än. Men Ove var å andra sidan runt 70 år då, så Mats har ju några år på sig...

Vi lånade Viva på promenad häromdagen också, urtrevligt! Det är ju rottisen som bor här på gatan, både hund och matte är jättetrevliga och vi går promenader tillsammans.

Idag har det regnat och blåst en hel del, så bränningen har fått vänta. Istället har Leia och jag myst i soffan framför brasan!

Må gott allesammans!

Kram, Therese

Nu kommer det massa bilder igen... Jag vet, jag är värdelös på att lägga in bilder, men ibland slår jag till och får in dem från mobilen till datorn och då får ni ju njuta av så många fler ;-)

Igår när jag kom körandes på vägen så såg jag denna lilla räv-unge. Helt orädd satt den kanske 5 m från bilen och tittade på mig. Jag fotade, men kvaliteten på mobil-bilder med zoom och i bil och glad över att få se en räv blev inte så bra...

"Jag tror jag kollar bakom stenen efter morsan och syskonen..."

"Nähä, får tydligen försöka livnära mig själv på div rötter"

Räv-ungen igen

Fina trollsländor vi har i jordgubbslandet, kanske skrämmer det fåglarna...

Min ogräs-brännare! Den är mitt bästa redskap just nu.

Här är två roliga träd, en gran som växer runt en tall. De kramas...

Det är jobbigt att bo på landet, suger musten ur Simba som på sitt sätt ligger upp och ner i soffan.

Här "smyger" Leia ner mot badplatsen. Hon hukar och drar ner svansen för att inte synas... hon är så hemlig!

Smyga, smyga

Vackert på vår promenad ner mot Mälaren

Leia och jag var ute och cyklade på en grusväg här brevid.

Simba som hoppar ut och in hela natten när han får...

Bevis på att Simba kan klättra i träd. Han tog sats ca 50 meter och sprang som en tok med ett konstigt mjau-vrålande, upp i trädet, och sedan visste han inte hur han skulle komma ner. Jag fick hjälpa till!

Må gott allesammans.

Kram, Therese

Tänkte berätta lite om djuren häromkring, inte våra egna för en gångs skull...

Vi har räv här ute, en som smyger runt på nätterna. Ganska tam enligt grannen, eller i alla fall så har de sett den några gånger. Nu har vi upptäckt att den har hittat en ny leksak på natten; Leias märgben! Det hela började i lördags - inte med räven just - utan grannens vänners hund. De hade lite middag och en av middags-gästerna var en hund, en labbe (vi vet ju alla hur glupska de är...). Frampå kvällskvisten så kommer labben med div ben till grann-tomten, jag kan ju bara tänka mig hur spekulationerna gått om vad det var för ben i och med att det är modell större som jag köper till Leia... Sen släpar hon över en boll och då förstod de att hunden helt sonika gick över och hämtade Leias leksaker. Leia sov säkerligen sedan ca 3 timmar tillbaka, så hon var inte så upprörd. Men benen hade blivit liggandes på deras tomt under natten och på morgonen hade det luktat räv där (jag vet inte hur det luktar eller vem som luktade, men jag tror dem). Benen kom över till vår tomt på söndag morgon med en ursäkt för  deras ouppfostrade gäst. Ingen fara för vår skull, vi hade inte ens märkt att de var borta.

Den natten (söndag-måndag) hade vi räven hos oss... Vi hade lagt dessa ben på ett planteringsbord, 3 st. På morgonen ligger bara de två största kvar. Räven hade släpat iväg det mindre en bit, men väl insett att det luktade godare än det smakade.

Sen har vi en ekorre som bor här. Hon hoppar både på vår tomt och grannens tomt (i träden alltså...). Leia är ju helt facinerad av ekorrar och kan sitta blixt-stilla jättelänge och titta. I söndags såg vi henne hoppa upp i vår stora tall, Leia var den som upptäckte henne, sedan gick hon på gärdsgården mellan vår och grannens tomt, hoppade ner hos dem och försvann iväg över deras altan. Hon sprang många gånger så jag började undra om hon höll på att samla mat eller nåt. Ställde mig i fönstret senare på kvällen för att verkligen studera. Hon flyttade sina ungar! De sprattlade i munnen så vi såg både svans och ben. Nu bor de i skogen längre bort tror jag, kanske lite lägre också eftersom de små telingarna börjar utforska världen snart. Jag läste lite om ekorrar på nätet nämligen. De kan få minst 3 ungar, någon har fått uppåt 10. De börjar äta vanlig mat efter ca 7 veckor och slutar dia helt vid 10 veckor (som en katt kan jag tänka mig). Sedan kan ekorren få en till kull i slutet av sommaren, men den första kullen stannar inom området där de är födda. Tyvärr stryker många av dem med första året, så vi får se hur många som blir kvar... Mysigt är det i alla fall!

Sedan har Simba matat kajorna igår, ofrivilligt och han gjorde tappra försök att jaga bort dem. Det är modell enorm kaja här ute, så jag förstår att han gick och la sig i en buske istället. Simba är ju ute hela dagarna i sitt band och då tycker jag att det verkar som att han gått ner i vikt. Så jag ställde ut maten till honom igår, vilket han uppskattade mycket den första timmen, sedan kalasade kajorna på resten... Leia står då fånigt och bara tittar på dem, inte ens hon jagar bort dem *grrr* Nu får jag lösa Simbas mat-fråga på annat sätt, en hel skål kulor gick åt igår...

Sedan har vi väldigt mycket fåglar här ute. Jag fick en underbar bok av mamma i söndags, en fågelbok med både bilder och läten. Så nu ska här studeras fåglar vill jag lova. En kikare är det enda som saknas!

Jo, vi har ju haft myr-invation i köket också, svart-myror så det är inte så farligt. Men vi botade det med kanel och alla försvann...

Idag ska vi ut och gå med Viva (jag skrev fel namn på henne igår... *förlåt*) och hennes matte. Trevligt med sällskap och nya promenad-stråk! Sedan ska jag till Bro för att hämta ut paket, långt för att hämta paket... 2 mil nästan, men så är det ju på landet, så man får planera sin turer med bilen.

Må gott allesammans, och kom ihåg att det är mycket trevligt med kommentarer ;-)

Kram, Therese

Nu går det så där lång tid emellan igen... Det är inte så kul att sitta vid datorn när man kan vara ute i solen och njuta. Leia och jag går promenader och lär känna omgivningarna, sedan är det tomten med all dess skönhet som gäller. Simba sitter i sitt snöre och njuter han med. Sorry allihopa som läser här, hoppas det blir lite oftare till hösten när det är regn och rusk? Eller då kanske jag bara sitter framför brasan?!

Veckan har varit jättefin, fint väder, varmt och härligt väder. Leia har fått duscha flera gånger om dagen. Vi försöker gå lite längre på morgonen innan det blivit för varmt. Men vi har hittat en promenad-väg som innehåller minst 3 badställen. Vi gick ju med Viva (rottis-grannen) den vägen och sedan hittar Leia till badstranden själv! Hon är så rolig den hunden, för hon kan ha gått på ett ställe en gång (och från fel håll) så kommer hon ihåg och springer in på stigen och vänder sig om - frågar om vi ska gå där - och springer glatt i förväg till stranden. Vi fortsatte bortåt en gång och hittade då en gammal labbe med matte som gjorde oss sällskap till nästa badstrand samt hund-badplatsen. Det är så kul med folk här ute, för alla pratar och är hjälpsamma och visar vägen! Jag fick tips om en jättefin väg genom en skog som var helt sago-lik. Underbart är det att bo på landet!

I onsdags var Mats päron på besök. Vi hade en väldigt trevlig eftermiddag. Mats och Ove bygde ett jättefint bord till mig som jag ska ha när jag planterar om blommor. Det ska bara målas först...

Häromdagen köpte vi en ogräsbrännare, gissa om det är roligt! Man har en stor gasol-tub och ett munstycke som bränner bort ogräset i alla grusgångar. Helt facinerande och jag kan hålla på i timtals... Mats tröttnade lite på mig igår kväll tror jag. Det här är mitt nya terapi-arbete!

Igår var även min mamma, syster och mormor på besök. Mormor fyller ju 90 år snart och är ovanligt pigg för sin ålder. Hon uppmanade Mats att ta bort en en, vilket han gjorde så fort de åkt... Hon har fortfarande pondus den lilla damen. Hon är rolig min mormor, vi skrattar så hela bygden hör när hon är med. Idag ringde hon och tackade så mycket, hon var ovanligt pigg sa hon efter den utflykten! Kul, tycker jag!!!

Den här veckan ska ev. bjuda på lite regn, vi får se hur det blir. Ofta ser vi regn-moln runt oss men får sällan regn. Det är som en lite oas här med mycket värme.

Nej, nu ska katten få komma ut på sitt band och kika på fåglarna!

Många kramar, Therese

Jag skriver inte så ofta längre märker jag... Inte sitter jag vid datorn lika mycket heller som förr, tv:n har knappt varit påslagen den senaste tiden. Kan det bero på att vi alltid är ute och myser i trädgården? JAPP! Ni får verkligen ursäkta!

Avfuktaren är effektiv, det tog ca 2 veckor så hade den gått ner från 78% till 59% luftfuktighet. Första veckan var lite trög, men andra gick det fort! Nu har vi också lagt ut byggplast där nere. Det är för att fukten från marken inte ska tränga upp mot golvet. Det låg visserligen någon plast där, men det var mycket hål och inte tätt intill "väggarna" på grunden. Men nu är det mer än tätt, Mats slet som en tok i lördags när det ändå regnade... Han lyckades också göra sig illa - inte så ovanligt, men det är jobbigt varje gång tycker i alla fall jag... Blir så orolig. Självklart körde han skruvdragaren i handen, eller fingret. Det sitter nu ett jack i form av kryss-skruvmejsel-form där. Blödde ordentligt!

Vi hade också Nicke (Mats bror) på besök. Alexandra och jag fick åka med i hans nya sportiga bil - det gick fort på sina sträckor... Vi åkte till Bålsta fram och tillbaka och handlade inför middagen. Grillade hamburgare och gjorde egna friterade pommes. Gott!!! Det var så skönt att man kunde stå ute och fritera, slipper grill-kiosk-lukten inne.

På söndagen var det lite pyssel i trädgården, fint väder! Alexandra målade grinden - blev kanonsnygg. Hon är så noggrann också så det var tur att hon gjorde det jobbet. Mats sågade bort en stubbe på baksidan av huset, gjorde lite större hål i brädorna som sitter för grunden på den delen när han ramlade samt att han satte över nya brädor och målade dem. Skruvade sig i samma finger igen, men på annat ställe... Nytt blodbad. Själv stod jag med en ogräs-brännare och kämpade mot maskrosor i gångarna...

Jo, vi har ju träffat en söt rottis här ute som Leia blivit kompis med (eller rättare sagt hon accepterar henne). Det bor en tjej längre bort på gatan med en rottis-tik på ca 3 år. Vi har träffat rottisen själva när vi flyttade in, inte Leia. Men så förra veckan så gick hon förbi och jag frågade om de fick hälsa - såklart de fick. Hon släppte sin tik så det inte skulle bli nåt knasigt med koppel och sånt. Den tiken gick in till oss och kollade runt, medans Leia kollade hennes mattes godis-fickor. Simba var också ute så vi skulle gå och hälsa på honom, hon tyckte att han var så vacker. Det tyckte nog hennes rottis också som sprang raka vägen fram till Simba, han springer upp på altanen och rottisen kallas tillbaka... Sen går Simba ner från altanen och går raka vägen fram till rottisen och hälsar. Jag tror hon blev lite förvånad, så modig är hon nog inte van vid att katter är efter att ha blivit jagade. Men Simba är varke katt eller särskilt smart ibland, så han gör sånt här. Det gick ju kanon, och det vet jag ju med honom, han är sån!

Vi har i alla fall varit ute och gått tillsammans med våra hundar, hon fick visa lite vägar som inte jag visste och vi hade en riktigt trevlig promenad. Jag hoppas det blir fler, Y!

Leia och hennes rottis skulle jag gärna vilja att de blir kompisar och kan leka, så en promenad är ju perfekt att börja med. Det roliga med Leia är att hon gärna ska vara den som berättar för de andra hundarna att hon är äldst och ska bestämma när det ska lekas. Så Leia skulle busa i hög-gräset som hon älskar, den andra rottisen (jag vet ju inte om jag får namnge henne än) springer fram för att vara med, men se då ska Leia inte leka längre - hon ska bestämma och inleda leken... Fåntratta! Men känner jag henne rätt så kommer det att komma att de leker. Den andra rottisen var så snäll och go, tom fånigare och busigare än Leia - härligt att se!

Igår var en heldag hos Ove och Monica för att få igång hennes nya dator - det gick jättebra och nu har hon en riktigt fin och bra dator, med fina högtalare och en annan skrivare som Alexandra hade förut.

Idag väntar handling samt hämtning av vår nya brevlåda, har beställt en sån snygg. Ska fota senare när den är hämtad.

Att handla är nödvändigt, till och med råttorna gråter här hemma ;-) Det är tomt överallt, knappt något att äta eller dricka...

Må gott allesammans, så hörs vi nästa gång andan faller på.

Många kramar, Therese