Nu är det väldigt länge sen jag bloggade, och tänkte inte blogga något längre idag heller. Sorry alla som väntar på bilder och berättelser... Det har hänt hemska saker här!!

Igår blev Leia huggorms-biten. Jag gick med vår kära granne Yvonne (nu fick du komma med med namn även om jag inte vet om du vill det, men jag vill verkligen passa på att tacka dig!!!) och Viva igår morse vid brukshundklubben här ute. Vi blev varnade för en huggis så vi gick med koppel förbi där det var sagt att den skulle ligga. Även på vägen tillbaka, men när vi passerat med ca 100 m så tyckte vi de kunde gå lösa igen, men icke sa nicke... Där ligger det en stor, svart jävel och biter Leia i nosen! Det var ca 2 cm mellan huggtänderna så det var ingen liten orm.

Känner här att jag är lite okoncentrerad i min berättelse, men hoppas ni har överseende - jag är nog fortfarande i chock!

Leia kom i alla fall till mig direkt, jag såg var den huggit pga blodet som kom. Vi hade 10 min att gå till bilen, stoppade i Leia kortison Tack Yvonne för att du hade det med dig! sedan gick vi. Leia blev hängig och konstig, men att bära en 37 kg rottis var inte att tänka på för min del som inte orkar... Bilen kom inte in på den vägen pga bom och stenar, så vi gick i sakta mak. Åkte i il-fart till Bålsta och veterinären. Yvonne körde först (som en rally-förare, men hennes bil går bäst i höga hastigheter - annars hackar den...) för att visa vägen, jag hittar inte! Där fick hon dropp och smärtstillande, vi fick utskällning för att vi gett kortison... Det ska man tydligen inte ge längre, men jag tycker att det var bra för det lindrade den västa chocken så vi fick med oss hunden till vet.

De kontaktade Ulltuna (Uppsala vet. sjukhus) som sa att vi skulle åka dit direkt. Hon var så medtagen och påverkad så hon behövde komma under konstant uppsikt, ev serum också som de inte hade i Bålsta. Snälla, gulliga Yvonne struntar i sin sov-dag (hon jobbar natt och skulle egentligen hem och sova) och skjutsar mig och Leia i sin bil till Uppsala. Hon har dropp hela tiden, men det hade stannat... Väl framme fick vi komma in direkt och läggas med dropp. De kollade hjärta och andning hela tiden samt tog nya blodprover.

Som tur är så visar inte blodproverna någon större fara, dock vet man inte med njurar och lever förrän inom 2-3 veckor så än är vi inte helt säkra. Men det som gjordes är att Leia fick ligga kvar, med dropp och konstant uppsikt. Mats kom in strax efter oss, så vi satt en stund med henne, sen fick vi lämna henne till intensivvårds-avdelningen.

Ringde dit i går em, proverna visade fortfarande att det var bra, hon sov och vilade vilket är det bästa. Hon hade dock inte ätit, men när vi pratade i telefon så började hon äta, lilla skruttan. Åt upp allt, vilket ju kanske inte är så konstigt när hon slapp kulor och fick god mjuk-mat?!

Vi vet inte hur natten har varit, men de skulle ringa om det blev någon förändring till det sämre, vilket de inte gjort. Jag ska åka dit idag, åtminstone för att pussa lite på henne.

Jag vill återigen tacka vår goa granne Yvonne för att hon ställde upp så fantastiskt! Du vet att jag gör samma sak för dig när du behöver, vilket jag inte hoppas!!!! Det är helt otroligt att hitta en människa som är så givmild och fantastiskt som du, och dessutom bo granne. Med rottis också :-) Kan det bli bättre?

Många kramar från oroliga familjen Bergsmo

PS Återkommer när jag hinner och vet mer!

 

Maria

30 juni 2010 09:06

Dessa förb... djur borde utrotas. Huggisarna, alltså. Två av mina hundar (malle & sheltie) blev biten av en (samma!) huggorm i september för 2 år sen. Malletiken blev precis så dålig som du beskriver din hund, trots att jag var inne på Ultuna inom en timme efter bettet (bor på landet), så kunde hon nästan inte stå på benen när vi kom in. Fick dropp på en gång, serum och IVA. Man blir helt knäckt när sånt här händer. Nu repade sig båda hundarna bra - tackochlov - men jag har blivit hysteriskt rädd för orm när jag är ute med mina hundar efter det här. När man vet vilka komplikationer det blir och hur dåliga hundarna blir... Håller tummarna för att det går bra för er!

http://www.storlurs.bloggagratis.se

 

Erica

30 juni 2010 19:27

Nej usch och fy!!! :( Stackars stackars Leia! Och stackars dig och Mats också. Visst är det underbart med riktiga VÄNNER! Håller alla tummar för att Leia inte får några bestående men och att ni hämtar er fort.

http://www.cheeserica.com

 

Inkan o Ligan

2 juli 2010 20:03

Herrejösses
Lilla Gumman då.
Pussa henne från mig.

http://ligans.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kanske inbillar mig, men det känns som att Amber fattar vad jag vill. I alla fall ibland...   Hon har en benägenhet att gå och sno gamla blomblad och löv som kommit in, jag har konsekvent tagit de ifrån henne. Inte under några stora bråk elle...

Idag var vi med Leia & simmade. Vi har knappt gjort det i sommar, tyvärr! Som vanligt ÄLSKAR Leia att simma. Lilla Amber fick också prova på, men hon hade lite svårt att hålla upp huvudet... som syns! ...

Igår var det valp-kurs igen. Vi har ju haft 2 tillfällen sedan jag skrev sist om kursen. Förrförra gången hade vi lite spår och sök-ruta. Spåret var lite jobbigt för Amber, hon fattade inte alls varför hon skulle gå ut i skogen när matte stod på väge...

Nej, de fyller inte år... De har fått lite mer erfarenheter bara :-) Börjar med Simba. Han trivs inte toppen-bra med intensiv valp i huset. Han får inte vara ifred plus att han inte lämnar Amber ifred när hon ska sova. Så efter mycket vånda bestäm...