Nu har jag äntligen fått in bilderna här på bloggen, tydligen var det nåt fel med min internet-lina in i huset. Tomten med internet var här och kollade igår kväll, vi har en egen liten gubbe som fixar med internet här i Söderskogen :-)

Jag vill dock varna känsliga för en del otäcka bilder...

Söndag morgon, innan paddan. Simba har för en gångs skull fått för sig att även en raskatt kan göra sina behov ute... Men det var nog kris för han var sååå lös i magen. Det blev ett bad. Han vägrar konstant titta på mig när jag ska försöka fota, så onöjd är han. Men visst är han snygg som dyng-sur?

Skakar vatten ur öronen. En ganska tanig katt när pälsen helt "försvunnit"

Så här snygg är han ju egentligen - och coool

Vårt första hallon på tomten. Naturligtvis kom det den dagen Leia kom hem från sjukhuset så vi skulle smöra och ge henne det. Men det spottade hon ut direkt! Slöseri....

Pigg och busig. Men måste ligga still... Hur gör man då?

Leia på sjukhuset. Svullen på hela vänster kind och ner på halsen. Ni ser hur tagen hon var...

Här är på hos första veterinären. Man ser lite blod där huggisen bitit brevid nosen. Hon har börjat svullna, men jag tror det syns dåligt, men jag lovar hon såg ut som hon satt en tennisboll innanför läppen!

Fördelen med att var lite sjuk, man får glass!! Jag har köpt vanilj-pinnar enbart till henne som hon får varma dagar. Smaskens!!!

Midsommar-fin Leia. Nu kom bilderna tvärtom igen...

Sten-jakt på Bjurö

Hon är så inne i sten-jagandet så hon backar rätt in i berget och blir förvånad...

"Var är stenen?"

Så här ser hon ut när hon ska "smyga" ner till vattnet. Hon sjunker ihop, drar ner svansen och bak öronen. Sötnos!

"Det är jättefint vatten där nere, ni ser inte att jag smyger iväg, va?"

Simba har börjat med BARF!!! Hans egenfångade mus på Bjurö. 2 som levde och en som var död hann han med på 2 dagar!

Fluff-svansen, men även en liten mus som han ska låtsas inte se för att sedan attackera...

Döing

Knasig ordning det blev, men så här såg Simba ut efter padd-allergin. Låg still i mitt knä jättelänge med en blöt kall handduk runt huvudet. Beduin??

Så stolt!!!

Det var lite från oss, hoppas ingen fick en hjärt-attack nu, ska nog förvarna svärmor så hon vet att det finns möss på bloggen. Hon är inte så förtjust i de små liven... En gång skrek hon så hela Bjurö hörde när det låg en mus i köket *hihi*

Kram, Therese