I tisdags var vi på första valpkurs-tillfället! Det var jättekul, tyckte jag. Amber var väl inte riktigt lika förtjust, men det kommer att komma tror jag. Hon tyckte det var jobbigt med andra hundar som gnydde, skällde och stökade. En del i ren iver, en del i tristess och en del i lek-inviter med andra kompisar. Jag vet ju att hon inte gillar när andra hundar skäller, hon försöker hålla sig undan det. Så det måste vi verkligen träna! Det Amber gjorde i det här var att hon mer eller mindre gnällde sig igenom hela kursen, klättrade på mitt ben och stundtals var hon nästan okontaktbar när någon hund skällde för hårt... Träna, träna!

Men nu till innehållet av kursen! Vi var 9 st i gruppen, skulle varit 10. Det var allt från Amber, som både var minst i ålder och storlek, till en Rodesian Ridgeback på 6 månader - stor hane! Vi stod i ring först och fick visa hur långt vi hade kommit med våra hundar vad gäller sitt, ligg, följa med när man gick samt inkallning. Amber kan sitt ganska bra, det sitter inte när hon blir störd märker jag; träning! Ligg har vi faktiskt inte jobbat så mycket med, men när jag satte henne ner och drog ner godisen i backen framför henne så la hon sig... Men kursledaren skrattade för det syns knappt skillnad när hon sitter och ligger, speciellt inte i lite högre gräs som det var där. Sen var det följa med när vi gick och det gör ju Amber utmärkt. Vi hade dessutom ett liten störning på vägen; en jacka, som hon kollade snabbt och passerade - jättebra där! Jo, jag glömde ju, vi skulle ha hunden att sitta kvar och gå något/några steg från den och sedan tillbaka utan att den reste sig. Det här har vi ju tränat lite på, så det gick riktigt bra (trots massa skälliga hundar, men vi vände dem ryggen).

Sen inkallning och här har vi verkligen tränat från dag 1. Jag vill att inkallningen sitter i alla lägen, det är faktiskt en slags livförsäkring! Tänk dig att hunden får syn på ett rådjur, eller ekorre i Ambers fall... Rådjuret drar iväg och hunden efter, de springer mot en trafikerad väg. DÅ är det skönt om inkallningen sitter! I vilket fall som helst så skulle vi vara så roliga det bara gick, kalla på hunden och springa iväg från kursledaren som höll hunden. Sen ropa "Amber kom!" och hunden springer (förhoppningsvis) mot dig. Jag såg det här som ett utmärkt träningstillfälle att se hur det gick med störning så andra gången vi gjorde det såg jag att Amber var lite orolig och började klättra på kursledarens ben, helt utan fokus på vart jag tog vägen. Kursledaren sa att jag måste ropa på henne när jag gick iväg, men det gjorde jag inte, utan ställde mig, ser att Amber fortfarande är ur fokus på mig och kallar in henne. Hon vände direkt och sprang till mig, så kul att se att det här sitter jättebra!!

Sen var det slalom mellan alla hundar och hundägare. Om man stod still som "pinne" skulle man ha kontakt med sin hund så att den inte sökte kontakt med hunden som gick slalom. Och gick man slalom skulle man hålla kontakt genom hela fältet. Det här gick förvånandsvärt bra för alla. Men hundarna känner ju inte varandra ännu, så det KAN ju bli svårare längre fram...

Vid det här laget hade det gått 1,5 timme, Amber var jättetrött och jag med... Vi började båda tappa fokus och att mata henne full med godis hela tiden kändes rätt meningslöst. Hon ville inte ha till slut. Hade under dagen dragit ner rejält på portionerna för jag förstod att det skulle bli mycket godis på kursen, men så här mycket trodde jag inte. Tur vi hade små, små bitar av korv.

Kursen är tydligen 2 timmar lång, ganska lång tid för liten valp, men ska 10 hundar hinnas gå igenom så behövs det. När nästan 2 timmar gått gick vi in i klubbstugan och hade lite genomgång. Amber somnade nästan direkt i mitt knä, helt utslagen. Vi fick berätta om oss själva, vår hund, rasen och varför vi valt den rasen. Många tittade nog på mig som att jag hade Amber som någon slags accesoar, men vi har ju siktet inställt ganska högt vad gäller träning... Vi pratade om vad vi hade för förväntingar på kursen och vilka mål vi hade och sedan fick vi en bok med oss hem. Skulle läsa 2 kapitel till varje gång.

Jo, det var ju en sak till som blev träning för det lilla livet. Hon har ju hittills åkt fram i bilen, i vårt knä när vi har varit ute och åkt på Mats semester. I tisdags var första gången hon fick åka baklucka, hon var inte nöjd... Så det ska också tränas!! Igår tog vi en liten sväng till Häggeby (strax här intill, ca 10 min med bil) och gick en promenad på rullstensåsen där. Då var ju Leia också med och det gick mycket bättre för Amber.

Man glömmer hur mycket man tränade med Leia när hon var liten, vilka saker osv. Det är också skillnad, för Leia har en helt annan grundtrygghet som jag inte tycker att Amber har. Amber har däremot mer GO i sig än Leia har, så hon lär bli roligare att träna när hon väl kommer igång!

Det var lite om kursen, säkert har jag glömt något... Jag blev också väldigt trött, är inte van vid så här intensiva tillfällen... Men kände mig väldigt nöjd med oss och vet nu mer vad jag ska träna med Amber, hur hon funkar osv.

Tack för att ni orkar läsa.

Kram, Therese