Idag slutade Alexandra nian, hon gick ut med toppen-betyg och jag är så stolt över henne. Hon har verkligen kämpat på med sina betyg och hon är en smart tjej så hon fick kanon-betyg. Vi som känner till ettor, tvåor osv och inte vg och mvg så kan jag säga att jag räknade om hennes betyg och med vårat gamla system skulle hon fått 4,6 !!!

Hon kom hem från skolan, Leia och jag gick och mötte vid bussen, Simba sov gott i sin kattkorg (han brukar sova i den hela förmiddagarna, för att sedan terrorisera oss på eftermiddagarna/kvällen). Väl hemma skulle vi äta lunch tillsammans, men det var en pojkvän som drog mer än mamma, så jag fick äta klart själv och hon åkte till pojkvännen. De ska på avslutningsfest ikväll, så jag ser henne inte förrän i morgon.

Det är sorgligt att vara tonårs-mamma stundtals, man märker mer och mer att man inte behövs, att kompisar och pojkvän är viktigare än lilla mamma. Samtidigt vet jag ju att det är helt i sin ordning, det är ju så här det ska vara för att hon ska kunna bli en självständig människa...

Simba är nu i full gång, han skriker och kräver uppmärksamhet. Han försöker ligga på tangentbordet, buffar på mina händer så det jag försöker klicka på med musen blir nåt helt annat. Leia är nog mest trött på honom, för hon sover som en stock i sin säng. Hon är också lite grinig nuförtiden, för jag håller på och bantar henne... Vi var ju på Bagarmossen förra veckan och gav blod och då vägde jag henne - hon hade inte gått ner de kilon hon hade gått upp i våras så nu får hon mindre mat. Som hämd försöker hon lägga sig i hela sängen på kvällen. Dvs på min sida, så när jag kommer ur badrummet så har jag en utsträckt Rottweiler med tillhörande Ragdoll i precis hela sängen, från kudden till fotändan. De ligger på sidan också så jag kan inte få plats brevid. Dessutom tittar de oförstående på mig när jag påtalar att de bör flytta på sig, så jag får försöka flytta på Leia - hon blir som en sån där betongsugga, dötung och oflyttbar. Har jag tur så kan jag vippa över hennes ben åt andra hållet och få lite mera plats, men för det mesta har hon även sett till att inte det heller går att göra. Att sova på soffan börjar mer och mer ta form i min skalle, då kanske jag kunde få sova ensam, utan två djur i sängen?! Nej, skämt å sidor, jag vill inte sova på soffan så därför kämpar jag med oanade krafter för att få henne några centimeter bort så jag får plats brevid.

Måste också berätta att Simba ska sova hos syrran på kvällen, han borrar in sig mot hennes hals/haka. Slickar han henne i mungipan för mycket så morrar Leia, men han ligger kvar. Det är hans trygghet här i livet och de är hundar tillsammans (tror i alla fall han) och förmodligen tror han även att han är lika stor som Leia, för han är inte ett dugg rädd för nåt!

Nej, nu ska jag nog ut och lufta Leia lite, inte Ragdollen - även om han är den som verkar mest sugen på att gå ut just nu *mjaaauuuu* står han brevid dörren och spanar på handtaget...

Ha det gott.

Kram, Therese

Ja, Simba är verkligen könsmogen, han har fetsvans, skriker en del, vill hela tiden gå ut... Han tittar också suget på både Leia och Alexandra (hans "syskon") så i alla fall Alexandra känner det som att han är lite incest-benägen :-) Nej, skämt å sidor, han är väldigt kärvänlig och kelig stundtals, spinner som ett helt rea-plan och stryker sig mot både människor och hundtassar... Han smiter ut så fort han kan, igår fick han en promenad här på gården, jag tänkte att han skulle få komma ut och lufta sig lite. Han går jättebra löst och följer mig som en hund. Om han inte ser mig så skriker han rakt ut tills jag svarar och då sätter han av i sin hermelin-stil med skutt över hela gården till mig. Han ser lite kul ut när han skuttar... Han hittade också en massa markerade ställen när han var ute, märkte jag när jag kom in... Han strök sig mot buskar, nosade som en tok och till slut rullade han sig i jord/grus. Jag tyckte han såg gullig ut och lät honom hålla på, det var bara det att han hittat en katt-piss-fläck *arg* så det var bara att tvätta katt när jag kom in (och jag som tvättade honom i söndags *suck*)

Det här med smitandet har vi kanske fått bukt på i morse... Med hjälp av grannens katt-ilskna liten bomullstuss till hund. De har två små tussar som fullkomligt avskyr katter pga att vi har en ute/inne katt som bor på 2:a våningen i vår port, denna katt är oftast i trapphuset och de måste passera den när de går ut. Katten gillar inte hundarna och har visat både tänder och klor så den ena hunden blödde. Sen dess skäller hundarna som tokiga på katten. Men åter till morgonens incident; Alexandra ska gå till skolan, öppnar dörren, Simba smiter. Utanför står den ena bomullstussen, han går till anfall och Simba skjuter rygg, morrar och fräser. Han sticker till porten (som var stängd som tur var) och jag får tag på hundens koppel... Inget hände med varken hund eller katt, men förhoppningsvis är Simba lugnare vid dörren nu. Idag har han i alla fall inte vågat sig ut, han står en meter från vår dörr och spanar som den skulle stå öppen.

Just nu ligger Simba på tangentbordet och tittar med kärleks-ögonen på mig, vi ska nog sätta oss och gosa en stund... Leia mår bara fint, måste ju berätta om henne också så hon inte blir avis :-) Skönt för henne med lite svalare väder - då kommer orken tillbaka.

Ha det gott, allihopa!

Kram, Therese

PS Tack för orden, Mia, jag såg att Pumba har en snygg punk-frisyr nu :-) Kolla gärna på;

www.utoragdoll.se

Jösses, vad länge sen jag skrev... *skäms* Jag tappade lite sugen när inte hemsidan blev färdig någon gång, tiden drog iväg och de sista bilderna kom inte in. Men vår web-tjej har haft problem med ett modem, och hur lätt är det då att fixa hemsida??

Här har det hänt en hel del också, så tiden har knappt räckt till. Vi hade ju Madeleine uppe helgen för ca 2 veckor sedan. Vi var på Grönan på lördagen och hade allmänt mysigt med henne. Vi tycker alla att det är så trevligt när hon kommer upp och hoppas verkligen på att hon kan komma upp lite oftare nu framöver, förhoppningsvis kommer hon redan till helgen, men man vet inte för hon skulle ha kommit helgen som var, men det blev inställt :-(

Jag vill tacka Mamma för att hon ställde upp och var Leia-vakt medans vi var på Grönan.

Förrförra veckan satt jag mest på sjukhus... Mormor hade blödande magsår på måndagen den veckan och fick åka ambulans in till sjukhus. Hon tappade en massa blod och var allmänt ganska dålig. Men hon är en pigg och tapper gammal dam (88 år) så hon var snart på benen. Dock blev hon kvar på sjukhus några dagar extra för vi ville alla att hon skulle ha hemtjänst (nej, hon som är 88 har aldrig haft det, och sköterskorna gjorde stora ögon...) som hjälpte till lite med mat, handling och städning.

Förra helgen åkte vi till Bjurö, vi behövde alla ta det lite lugnt och vila upp oss, vilket vi gjorde, till slut. Först monterade vi en ny säng i lill-stugan till oss och det tog inte 50 minuter som det stod i instruktionen - närmare 3 timmar... Så hela fredagkvällen gick åt till det, vi behövde ju få sängen klar så vi hade nånstanns att sova ;-)  Men sen myste vi mest resten av helgen. Simba och Leia fullkomligt älskar att vara på ön. Simba går promenader med oss, lös, och följer oss som en hund. Grannarna trodde vi hade skaffat en ny liten vit hund, de kunde inte tänka sig att man gick med en katt på det där sättet.

Förra veckan var det också fullt upp, Alexandra hade slutshow med skolan på tisdagen och jag skulle hälsa på mormor och lämna mat till Alexandra som höll på och repade hela dagen. Men precis när jag var på väg ringer de från Bagarmossens Djursjukhus; en hund behöver akut få blod och de undrade om vi kunde komma. Självklart åkte vi dit och Leia lämnade blod. De var så tacksamma, för det var en hund som behövde opereras, men kunde inte bilda egna blodkroppar så nytt blod behövdes verkligen. De brukar använda personalens hundar i första hand, men den här hunden hade haft sånt stort blod-behov så personal-hundarna var redan "tömda". Sen fick vi åka till mormor och sedan vidare till Alexandra. Det var en toppen-show på kvällen och jag skrattade mig rakt igenom hela.

Sen hände det tråkigheter här på vår gård, en grannes hund dog plötsligt. Det är en granne till oss som har/hade två hundar, en hane på ca 5,5 år och en liten tik på snart 4 månader. Jag har hjälpt dem att klippa klorna på valpen, så vi har umgåtts en del. Hon ringer mig och bara gråter och berättar att deras hane hade gått bort i helgen som var... Han hade mått lite illa, kräkts, varit lite slö, men inte värre än annars när det är så varmt. På morgonen efter hade han kräkts mera och när hon kommer upp förstår hon att de måste till veterinären, men de hinner inte, hunden dör i armarna på henne. Gissa om jag grät... Så jag var en hel del med henne och försökte trösta.

Som ni alla förstår har det varit mer än fullt upp, man ska hinna med så här mycket extra förutom allt annat man ska göra... Så jag är innerligt trött nu och hoppas att livet lugnar ner sig lite så jag får komma ikapp mig själv.

Djuren hon oss mår bara bra, Leia älskar att vara på Bjurö, hon har badat och haft det toppen. Simba har varit med oss på både klipporna och bryggan, han har fått vatten över sig när han har blivit varm - vilket var rätt ok till att börja med... Simba har också gått sina dagliga promenader på Bjurö, lös, med oss och Leia. Han är bra könsmogen nu, skriker ibland och har "snygg" fetsvans. Men han kissar inte, och beter sig hyfsat bra så det funkar.

Jag hoppas jag orkar lägga in lite bilder senare, eller en annan dag. Ha det gott allihopa!

Kram, Therese