Jag satt i morse och tänkte på vilken skillnad det är mellan hund och katt, även om vår katt i mångt och mycket beter sig som en hund. Men en sak är det stor skillnad på; hur de leker.

Jag satt och busade med Simbas favvo-leksak (flärpen från mjölk-paketet, han är billig i drift...). Han slog lite på flärpen, gick förbi den och låtsades som att han inte såg den, anföll när den minst anade osv. Jag tog då flärpen och skulle busa med honom, men då är det som att han blir totalt ointresserad.

Hade jag tagit en leksak från Leia hade hon direkt försök hinna före mig eller försökt ta den från mig. Där är katt och hund olika!  

Många kramar, Therese

Ett inlägg från Leia som jag skriver å hennes vägnar;

"Min matte påstår här i bloggen att jag inte är så tuff, men hon skulle bara våga säga något sådant om mig. Jag är världens tuffaste rottis och jag är modig som få! Häromdagen hade jag ihjäl en person, så det så!"

Det som hände är att Leia tycker det är kul med snöhögar och bollar (modell större) nu när det är mycket snö ute. Det bästa är snögubbar! De flyger hon rytandes på och puttar omkull och krafsar på samt biter stora bitar ur samtidigt som hon morrar... Häromdagen så såg vi en snögubbe längs promenaden, Leia flyger på den och biter den i "ansiktet" så alla knappar till ögon och mun for all världens väg. Det här tycker jag är lite pinsamt så jag har inte vågat berätta om det här på bloggen förrut, men måste ju förtydliga Leias inlägg.

Kram, Therese

Vår Rottweiler, Leia, är ju en av de tuffaste på denna jord... eller kanske inte. Jag misstänker att hon är labrador, och såg en gång en beskrivning på labbe på tv och det stämde på pricken! Började genast leta efter drag-kedjan i pälsen eftersom hon måste vara förklädd!

I vilket fall som helst så skulle jag gå på bankomaten igår och vår närmaste är i Hallonbergen (inte ett så positivt omtalat centrum) så jag tänkte att jag tar med mig vakt-hunden dit och hämtar ut pengar. Vi gick in i centrum, jag såg att folk tittade respektingivande på oss och ställde mig i bankomat-kön. Vad gör hunden då? Lägger sig ner och somnar... Tuff? Njae, inte särskilt! Jag ryckte lite i henne och försökte få henne att resa sig och se lite tuff ut så jag skulle få behålla pengarna när jag kom ut, men hon sov vidare.

En annan sak som vår tuffing gör är att hon morrar på nätterna och kryper längre in under täcket hos mig. Det finns väldigt mycket läskigt ute på nätterna; fåglar, rådjur, folk som skrapar bilen, folk som går i frosten och knarrar med fötterna... Så det måste meddelas till hennes beskyddare; Mats och mig!

Häromdagen sov Simba mer eller mindre hela dagen. Han låg i sin transport-bur (som han brukar rata totalt annars) och sov så gott. Vi blev lite oroliga framåt kvällen för att han skulle vara pigg på natten istället, försökte få igång honom, men han somnade bara om...

Sent på kvällen, när vi gått och lagt oss, så kommer en förtvivlad Simba mjauandes. Upprört och ensamt-mjau. Han trodde att han var ensam hemma så han ropade som en tok. Mats var fortfarande vaken, så han tog hand om Simba. Simba slängde sig ner bredvid Mats och somnade spinnandes, han låg tätt intill och med huvudet på hans axel. Så låg han i flera timmar, och det här är Simba som inte gärna ligger nära några längre stunder - han är en självständig katt (eller hur var det när han trodde han var ensam?)

Vi tackar för hälsningarna i kommentarerna! Simbas bror var jag med på förlossningen av, en helt fantastisk upplevelse som jag aldrig kommer att glömma!!

Många kramar, Therese

Jag vet att jag varit otroligt dålig på att blogga, sist var väl för nästan 2 månader sedan. Det har varit lite mycket här hemma, men nu börjar vi se ljuset i tunneln igen   

Jag ville bara skriva och önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, om vi inte hörs innan dess. Vi har haft lite äventyr nu under jul som jag tänkte berätta om;

Mats och jag skulle fira julen på Bjurö med våra underbara djur. I tisdags tog vi Waxholms-båten ut till ön på morgonen, underbar tur genom skärgården. Mycket snö när vi kom fram, ca 4 dm och ingen som gått eller gjort något som liknade väg... Så det skulle bli en tung tur till stugan med all packning; varsinn ryggsäck, två Dra-Maten (som vi fick lägga på pulkor för att överhuvudtaget få med oss) och en kattkorg (även som Simba nog tyckte att han kunde gå själv till att börja med...) samt en galen rottweiler som älskar att vara på ön, men som blev kall om tassarna så hon behövde tass-fix var 50:de meter... Vi börja släpa, dra pulkorna, bär katten i korgen och blir allmänt svettiga. Pulkorna välter mest hela tiden, men vi är glada och ser fram emot att mysa i stugan. Samt att vi skulle äta upp all mat under helgen så hem skulle vi inte ha lika mycket packning   

Ca 30 m från stugan släpper jag Simba, han har börjat att gå själv när vi är ute. Han följer oss som en hund så det är inget problem, samt att jag klipper ner klorna så han inte kan klättra i träd (han är dessutom ganska lat...). Men det var på tok för mycket snö för den katten, och inte fattade han att han kunde gå i mina fotspår... Fick gå tillbaka och hämta en förtvivlad Simba.

Vi släpade in allt i stugan och började göra upp eld. Vi hade ca -6 grader inne. Ca -10 grader ute. Det rök in till att börja med, men snart hade vi fin fyr i spisarna och alla element var på. Vi började öppna upp på toa och annat som behövdes, sen skulle vi få igång vatten... Nåt är jättefel för vi får inte igång pumpen. Vi ringer runt till div personer och försöker få hjälp, men vi hittar inte felet. Byter proppar och står i, men inget hjälper.

Mats ger sig iväg över ön för att se om grannar är ute. Inte en kotte, vi är ensamma... Det finns dock en hand-pump på granntomten som vi börjar pumpa upp vatten från. Men det vattnet var rostigt, sandigt och allmänt smutsigt. Vi tar ändå lite vatten som vi kan dricka efter att vi kokat det samt kört i melitta-filter. Lite krångligt, men funkar. Diskar gör vi i snö-vatten inklusive barr och annat.

Vi får upp värme i stugan, vattnet är hjälpligt fixat och vi ska äntligen få packa upp och komma lite i ordning. Då upptäcker vi att glykolen är borta. Glykol behöver vi ha för att hälla i avloppet så det inte fryser när vi åker hem. Mats ger sig ut och letar, jodå, det ligger i en backe där vi vält med pulkorna...

Senare ska vi laga mat, då är vårt smör borta, det har också ramlat ur under färden. Men nu var det mörkt och vi letade inte efter den. Det kändes lite hopplöst och inte var vattnet så gott att drick heller, trots allt renande...

Vi går och lägger oss rejält trötta efter dagens prövningar. Leia kryper ner i sängen under täckte och myser. Mats och jag somnade nog på 3 sekunder.

Nästa morgon bestämmer vi oss för att åka hem, utan vatten har vi problem att vara ute flera dagar. Vi gjorde frukost, kokade ägg i snövatten samt kylde av dem i en snödriva... Kaffet/théet smakade järn. Vi packar ihop efter frukosten och gör samma tunga färd tillbaka till båten. Vi fick inte lättare pga att vi knappt ätit någon mat. Svettiga väntar vi på båten och på båten springer vi direkt upp till cafeterian och köper vatten samt cola och kaffe/thé.

Simba och Leia fick snö-vatten dagen innan, det klarar Leia galant eftersom hon äter typ tonvis med snö när det finns. Men det klarade inte Simba, så han hade skitit ner sig... Det luktade inte hallon-tårta på båten om vi säger så!

Väl hemma duschar vi och ska mysa på kvällen med en skink-macka. Vi har haft en stor skinka med oss som vi griljerade på ön, men inte hann äta. Men nu skulle det bli gott att äta! Mats smakar och säger att den är seg, men tar en ny tugga. Den är också seg... Skinkan, som vi köpte färdig-kokt är RÅ! Jag säger bara att det var tur att vi var hemma igen, annars hade vi nog blivit helt galna på landet och fått hämtas med ambulans-helikopter...

Igår bytte vi skinka och hade en mysig julafton bara vi och djuren. Hade köpt lite julklappar till dem bägge, som uppskattades varierande...

Må så gott allihopa, så hoppas jag vi hörs snart igen!

Kram, Therese

Just nu snurrar livet lite väl snabbt, så jag tar ett uppehåll i bloggandet och hoppas jag kommer tillbaka med mer kraft och fler bilder

Må gott, allesammans tills vi hörs igen!

Kram, Therese

Simba är upprörd över att han inte får följa med ALLA in i badrummet när vi duschar/badar... Han sitter utanför och skriker på den som "glömt" honom utanför. Han anser att han är ett viktigt inslag i badrummet och att man inte ska glömma honom!!!

Men vi rådde nog bot på den där gaphalsen idag - han blev själv badad... Det var stor-tvätt av katt, ca 5 schamponeringar senare så var han inte liiika villig att vara kvar i badrummet, så vi får väl se hur det går nästa gång husse ska duscha (det är egentligen bara de två som har denna vana regelbundet).

I onsdags var Leia upprörd, det var klo-klippar-dags. Simning på torsdagen så vi ville inte skämmas med hennes långa klor... Så vi stuvade ner oss allihopa i soffan och slogs med henne en bra stund, sen kunde hon smyga runt i lägenheten - man hörde inte några klor som klickade mot golvet.

Vi simmade som sagt igår, eller åtminstone Leia... Det gick bra som vanligt, vi har köpt en leksak som flyter som hon kan ha med sig varje gång. Det är inte alltid det finns någon lämplig leksak eftersom vissa hundar har en tendens att bita sönder de leksaker de har på hundpoolen. Men nu har vi en egen   Leias "tränare" var med också, hon höll koll på hur hon simmade, om vi kunde förändra något samt hur lång tid hon kan simma. Vi pratade så klart mycket hund också när vi ändå var där, det liksom ingår. Men den förändring vi behöver göra är väl ev. att få henne att simma bättre ut i hörnen, inte fuska i mitten på bassängen som Leia gör. Sen kan vi öka tiden lite, igår simmade hon ca 7 min + 6 min plus 2-3 intervaller (hon simmar lite snabbare till sin leksak). Det är bra att ha några hålltider.

På kvällen igår bytte vi till vinter-däck på Pärlan. Mats bror hjälper oss med det här, han jobbar på en verkstad = perfekt!

Tack Nicke för hjälpen med däcken!!! Och avgasrörs-upphängningen!

Vi passade också på att kolla om bromsarna är någon större fara, men än ska jag nog inte byta. Det är lite sneda broms-skivor i fram som gör att det skakar om man bromsar kraftigt samt gnisslar lite när vi kör sakta. Men beläggen är fina så vi kör vidare ett tag till. Ser ni någon som kör omkring med en bil där bromsarna gnisslar, den är vit med rostfärgade skönhetsfläckar samt hår ur avgasröret stundtals så är det vi! Och vi är inte så rädda om bilen, så håll undan... Det här är så skönt med en gammal bil, man behöver inte vara så rädd om bilen, kör man in i nåt träd/annat hinder så gör det inte så mycket (förutsatt att det är i låg hastighet alltså). Man blir inte heller lika nojjig om det är smutsigt ute eller hunden är lerig från skogs-promenaden. Det enda som den skulle behöva uppgraderas med nu är ett par snören som håller upp hatthyllan när man öppnar bakluckan. De har nämligen givit upp och kasserats. Hatthyllan är viktig att ha kvar - Simba sitter där när vi åker bil!

Hoppas ni får en riktigt trevlig helg, vi ska ut och äta med Monica och Ove och jag ska fira lite att jag gått ner i vikt så bra... Inte kanske det bästa sättet att fira viktnedgång; Oxfilé och Bea-sås... Men det är tanken i alla fall.

Många kramar, Therese

Nu ska ni få höra vad jag har kommit på... Ja, kommit på och kommit på... Det kom ju liksom inte som en blixt från klar himmel direkt, men men. Jo, jag har gått upp massor i vikt för ca 3 år sedan när jag gjorde en hormon-behandling. Kilon som har haft en tendens att växa sig fast och inte vill bort. Jag har vid flera tillfällen försökt tänka på vad jag äter och verkligen få ner vikten, men den har suttit som vore den fastlimmad. Förrförra veckan fick jag en riktig tankeställare när jag skulle ha på mig ett par hund-byxor (ni vet såna där som det liksom inte gör något om man får div lera och dreggel på...) som legat ett tag i garderoben. NÅGON hade tvättat dem i minst 90 grader... Så de gick inte ens att knäppa. Hemska tanke, jag måste gått upp ännu mer tänkte jag och deppade ihop.

Men varför deppa (och därmed äta något onyttigt och lägg extra hekton runt magen) när man kan försöka med Viktväktarna? Jag har aldrig provat förrut (har inte haft behov före den enorma viktuppgången på 20 kg för 3 år sedan) men har hört folk som gjort det med gott resultat.

Jag anmälde mig och gick på mitt första möte i förra veckan. Det första man fick göra var att väga sig, där kom förklaringen till byx-problemet; ingen hade tvättat felaktigt, jag vägde 4 kg mer än jag trodde... Deppad sätter jag mig på mötet och vi ska dagen till ära gå igenom FIKA. Det här börjar bra tänkte jag och log och drömde mig bort i fika-djungeln. Snabbt tas jag ner på jorden, det är inte bra att fika...

Men jag kanske ska börja med att berätta vad det hela liksom går ut på och hur tänket är inom viktväktarna;

Man räknar s.k POINTS (P) och på en dag ska man äta en viss mängd P som passar ens livsstil (hur mycket man väger och hur mycket man rör på sig till vardags, utan motionen) och sedan ska man anpassa sina måltider till dessa P. Sedan motionernar man och får då lite extra P som man kan äta något lite smaskigare för.

Så hur räknar man nu P och motions-P?

Jo, jag ska till exempel äta 20 P per dag, fördelat på ca 5 P till frukost, 7 P till lunch och 6 P till middag. Ni räkne-kunniga har nu räknat ut att det saknas ca 2 P och dessa går till mellanmålen - man äter 2-3 st per dag. Eller så äter man lite mer till lunch och frukost t.ex om man är hungrig. Frukosten var mitt största problem i början, jag åt på tok för mycket P och visste inte hur jag skulle få ner det, men nu har jag hittat en melodi som fungerar och som håller mig mätt.

Promenerar jag i 1 timme i raskt tempo (så att man blir lite andfådd och lite svettig, men fortfarande kan prata) så får jag 3 motions-P. Av dessa får jag äta ca hälften, så 1,5 P extra per promenad.

Jaha, över till fikat, jag dregglade och såg massa gott i det lilla häftet vi fick förra veckan. Men slaget kom fort också, en kladdkake-bit med lite grädde (nu visar de bitar som är ca hälften så stora som de jag äter samt på tok för lite grädde...) kostar 12 P. Snacka om att uppvaknande! Så en liten ynka bit kladdkaka med pyttelite grädde kostar som 2 hela måltider... Jösses, det gäller att börja tänka om tänkte jag bedrövat. Sen började jag analysera hur jag äter, vad jag äter osv. Och en stor bov i det hela är att jag "unnar" mig något gott när jag gått en lång-promenad. En period (för nåt år sedan) så gick jag och köpte en sån där god Delicato-boll och en Cola när jag hade varit ute och gått någon timme - varje promenad. För jag tyckte liksom att nu hade jag varit duktig och rört mig och nu kunde jag med gott samvete trycka i mig en boll och en cola. Men räknar man på det här så får jag 2 P plus (gick på tok för sakta för att komma upp i 3 P), och bollen och colan kostar väl en 8 P, så totalt går jag back 6 P på en promenade... Ni kan tänka er själva hur man håller på med att unna sig och stoppa i sig saker som man inte tror lägger sig på vikten.

Nu har jag kört en vecka med menyer efter deras böcker, maten är god - alla i familjen har ätit och varit nöjda. Portionerna är stora och framför allt sätter man i sig massa frukt och grönt som mättar bra. Vet ni vad som hade hänt med vikten?

2,4 kg mindre - på en vecka

Jag är så glad och stolt över mig själv! Det här är verkligen värt det, jag kommer fortsätta att kämpa mig ner i vikt. Målet är att till nästa sommar ha min dröm-vikt. Det är inte orimligt, med deras mat så går man ner ca 0,5 kg per vecka. Och börjar det så här bra så går man ju ner fortare!

Ja, det var lite om min vikt, kanske inte så intressant för alla, men jag kan varmt rekommendera Viktväktarna till dem som vill gå ner i vikt eller bara äta lite mer sunt och nyttigt. De kommer att göra om hela beräknings-systemet om några veckor så om ni köper kokböcker nu så måste man räkna om dem senare, men jag kan egentligen inte tänka mig att det blir så enormt stor skillnad - de ska bara ha lite mer GI-tänk.

Må gott och ta hand om er!

Kram, Therese

Vi har lite annorlunda morgon-rutiner här hemma pga Simba. Eller det är väl inget som kommit plötsligt, det har liksom växt fram en rutin på morgonen som verkar fungera ganska bra...

Mats går upp ca 05.20 (det är liiite väl tidigt för mig), hans klocka ringer. Simba kommer då in i sovrummet - jag tror han ligger tryckt mot ett element i Madde´s rum på natten, vi har ju runt 17 grader i sovrummet nu - han mjauar det högsta han kan. Skriker rakt ut, men ska inte upp i sängen, utan bara säga till att nu är det morgon! Mats pallrar sig upp, Simba gapar och springer runt fötterna. Anna frågade, när jag berättade det här för henne, om han var hungrig och väntar på mat, men se det är inte det han är ute efter! Mats går in på toan, Simba sitter utanför (han får inte följa med husse in på toan, mig är han däremot nästan alltid med på toan - ligger på golvet och spinner). När Mats öppnar dörren slår Simba i huvudet, smart katt? Sen småspringer han och mjauar samtidigt, pälsen fluffar på sidorna, magen också eftersom han har lite mage nu. Vart ska han? Jo, till badrummet och upp på tvättmaskinen. Där ligger en handduk (som Mats fixat så han ska ha mysigt!) som han ligger på när Mats duschar. Han ligger på rygg eller bara vilar och när Mats drar bort draperiet så säger han kort "mau" och blundar. Sen spinner han som en tok och ska gosa och gosa.

Några mornar har han kommit in till mig och klivit runt PÅ mig när han inte fått följa med in på toan... Han är inte poppis då! Men för det mesta sitter han utanför dörren och väntar på Mats, de ska ha mys-stund i badrummet! Leia är måttligt road av det här, hon kryper längre in under täcket och snarkar till.

Yoga idag på yoga-stället. Jag har ju glömt att berätta att det här är ett ställe som utövar medicinsk yoga så de är kopplade till Karolinska bl.a och har verkligen belägg för sina metoder. De har forskat på allt möjligt, men det som jag kommer på nu och som ju faktiskt går att bevisa är det här med blodtrycket. De har haft personer med högt blodtryck, de har fått börja med en speciell yoga och man har mätt blodtrycket under tiden. På en viss tid (veckor) så har de sänkt sitt blodtryck. Det låter fantastiskt! Jag känner själv att jag är lite lugnare av att yoga, de dagar jag inte gjort det har jag jobbigt... Jag kör nu ett pass som tar ca 1 timme. Gör det före frukost på morgonen och det är ett utmärkt sätt att vakna på, dagen börjar lugnt och harmoniskt. Jag skulle visat Anna lite yoga när hon var här, men tiden räckte inte till   Men kort sagt så kör jag ca 10 min med långa djupa andetag, då ligger man på rygg, andas så djupt man kan och fyller så mycket luft som möjligt i lungorna, sen andas ut så mycket som möjligt. Egentligen är utandningen viktigast eftersom då får du ur dig "gammal" luft och fylla på med ny. Sedan gör jag något som kallas för rygg-flex, man sitter med benen i kors, händerna på ankeln sen flexar man ryggen framåt och bakåt. Det här för att få fart på spinal-vätskorna. (Kolla på internet för att se övningarna så ni gör rätt om ni vill prova!) Jag känner hur vätskorna går upp i huvudet, det liksom pirrar till/låter som en syrsa i nacken. Suspekt? Ja, kanske, men för mig är det ett bevis för att jag får fart på vätskorna. Sedan är det Sat Kriya, det är jobbigt! Man sitter på knä, knäpper fingrarna - vänster tumme överst för kvinnor och höger överst för män (vet ej varför) - sträcker ut pekfingrarna, sträcker upp armarna över huvudet mot öronen kan man säga. Raka armar rakt upp, pekfingrarna pekar uppåt, sen drar man in magen och säger Sat kraftfullt och kort, andas in, säger Nam och slappnar av i magen. Upprepar under ett antal minuter. Vi började med 3 minuter, idag är jag uppe i 7 min och ska till slut komma upp i 11 min. Det här är svettigt!! Och bra för hjärta och de inre organen, man liksom masserar allt i magen/bålen. Efter det gör jag lite Sufici-rörelser, vilket är att man gör en rörelse med överkroppen (också i "skräddar"-ställning) så att ryggraden får röra på sig, först medsols sen motsols. Det här mjukar upp ryggen och hjälper matsmältningen. Sedan är det fällkniven... Då ska man vrida sig lite åt vänster, böja sakta (magen först, bröstkorgen sen och huvudet sist) över vänster knä. Fortfarande med benen i kors, snacka om att det här känns i baken, höfterna, baksida lår... Sträckning i ca 3 min, sen byter man och sträcker mot höger och sist rakt fram. Ibörjan såg jag ut som att jag inte böjde mig ner alls, men allt eftersom kommer man närmare och närmare knä eller golv. Viktigt i alla övningar är att det absolut inte ska göra ont! Men de här ryggövningarna har gett mig en kors-rygg som inte gör ont längre och jag känner mig smidigare. Yogan pratar mycket om olika chackra och de nedre är känslo-chackran från barndomen och där sätter man mycket känslor - inte så konstigt att man har problem med korsryggen kanske?!

På det här yoga-stället så kan man beställa skivor med övningar, en kille som heter Göran Boll pratar och lotsar en igenom passet. Kolla deras sida;

http://www.medicinskyoga.se/index.htm

Vad händer annars då? Jo, Alexandra har bestämt sig för att bo hos sin pappa varannan vecka. Det här tror jag är bra för oss alla, hon får lära känna sin pappa bättre och han henne, jag får lite "ledig" tid och vi är inte så tighta hela tiden. Den här tonårsperioden är ju frigörar-perioden och det kan ju vara bra att göra så här då, så hon får lite mer distans till mig och gör sig mer fri och kan bli en självständig människa. Det här är lite upp och ner för mig, eftersom vi varit så nära i 17 år, jag blir lite vilsen och känner att jag tappar kontrollen, men det är väl meningen? Man ska inte ha full kontroll över sina barn som börjar bli vuxna, de ska få frigöra sig, pröva själva osv. Jag hoppas att det här går bra, men det kommer det att göra; Alexandra är en sån klok och förståndig tjej med mycket trygghet och en bra värdering så hon löser det här på bästa sätt! Älskade lilla unge som börjar bli stor... Värst är det, som sagt, för mig...

Nu snöar det ute, och jag som ska ut med bilen, till yogan, dåliga sommardäck i minusgrader, snö och is... njae, det går nog inte vägen Kanske ska åka tåg in...

Ha det gott allihopa och ta hand om er och era kära!

Kram, Therese